Vi bråkar typ aldrig. Försöker respektera varandra såpass att vi ser den andres sida. Men igår blev jag alldeles trött. Jag vet att han inte rår för det, men jag saknar att göra saker. Jag vill resa, upptäcka, utforska, med honom! Och han klarar inte det just nu. Gillar inte att resa så mycket ens i vanliga fall, vill just nu vara nära hemma, mår dåligt bara av tanken på att åka iväg. Jag försökte öppna upp för möjligheterna, visa på vad man skulle kunna göra, men det stressar honom enormt och det gjorde mig så trött.
Fast sen pratade vi om det. Som vi gör. Han förstår mig också och det gör ju allt lättare.
Det är det här som är svårt, tycker jag. Att vara tvungen att förhålla sig till någon annan. Men det är väl det som är kärlek också.
Men det är inte bara du som ska förhålla dig till honom utan även han till dig, don't forget. Vill han inte resa men du vill, då får han ödmjukt låta dig göra det (utan att dra fram offer-kortet sedan).
SvaraRaderaFattar att du vill resa MED honom men ja, vill/kan han inte så..
Ah, men det är inget problem! Han gnäller inte det minsta om jag åker, men det är ju just det att jag ju helst vill åka med honom. Samtidigt vill jag inte åka med nån som inte vill, för det blir inget kul.
RaderaMen absolut, vill jag åka så åker jag! :) och han är helt fine med det.:)
Bra! :))
Radera