söndag 18 februari 2018

acceptans

Jag har lärt mig acceptera att jag är trött i februari. Att jag mer eller mindre går i ide och inte orkar mer än att jobba och sjunga. Det får vara ok att tillbringa större delen av helgen i soffan. Jag har släppt stressen över att "alla andra" går på utställningar, konserter, teater, sammankomster.. det finns kvar i mars, när jag har kravlat mig ut ur min vinterdvala.
Min sambo är lite likadan, fast ännu mer. Vi bara är, här hemma. Han vid datorn, jag i soffan. En smekning, när vi går förbi varandra, en kyss lite då och då. Ibland tar det oss vidare till sovrummet.
Vi trivs bra med bara varandet.
Men snart. När ljuset kommer, med hopp om våren, så vill jag ta mig ut. Kolla in de där utställningarna och konserterna. Äta frukost på café, planera in dejtkvällar på andra ställen än i soffan.

söndag 4 februari 2018

träning

Helg igen. En dag i soffan, en dag på gymmet. Söndagsyoga. Det är olika yogis, de är två som delar på söndagarna. Hon, som var förra söndagen, gillar jag bättre än denna. Dagens yogi vill jag knappt ens kalla yogi. Hon kändes mer som en gymnastiklärare, som lärt sig lite om yoga. Det var väldigt oyogiskt, hon nämnde knappt positionerna vid deras rätta namn. Dessutom hade hon en nervös röst. Röst är viktigt i min bok. Först blev jag lite irriterad, men sen bestämde jag mig att jag var där för min egen skull och minsann skulle njuta av att röra på min kropp och då kändes det bättre.
Veckan som kommer ska jag påbörja träningen inför halvmaraton i september. Det finns några andra lopp som också lockar, men de är som mest på en mil. Jag tror det blir ett 5 km, 3 millopp och så avsluta med halvmaran. Känns görbart.