lördag 31 december 2016

Adios 2016, vi ses aldrig mer! Hej 2017, jag tror på dig nu!

Jag försökte skriva en sån där årslista häromdagen, men det bara krånglade och var jobbigt, så jag skiter i det.
2016. Personligen ett rätt menlöst år. Okej, jag blev sambo för första gången, vilket ju såklart var och är stort. Jobbade på, tappade balansen mellan alla roliga (och jobbiga) saker jag tog mig för, men hittade någotsånär tillbaka nu på slutet. Insikter, om inte annat.
Tränade alldeles för lite, dvs typ ingenting, men det är ju definitivt ett av 2017 års mål att komma igång med igen. Gick därför upp ca 10 kg i vikt och känner mig rätt osnygg, vilket resulterade i ett litet bryt igår. Sambon fick plocka ihop mig igen, så blev det bra det med. Ska ju ändra på det nu, som sagt. Ett mål med 2017 egentligen. Komma i balans, med jobb, sång och min fysik. Bra grejer.

2016 i världen, dock. Vill inte ens prata om det.

Nu avslutar vi det här året med bubbel, maskerad och ryggskott (jajamensan, nu på morgonkvisten!) och ser fram emot bättre tider.

Gott nytt år, alla!

torsdag 29 december 2016

Jul i söder

Julafton flöt på. Svensk julmat, amerikansk julmat, godis, sockerhöga barn, julklappar (inte så många, skönt nog), tv i bakgrunden, rom i glasen.. vid midnatt kroknade jag.
Juldagen gjorde vi inte mycket. Sov länge. Slappade. Var en sväng på stan. Åt julmatsrester, vilket är väldigt mycket roligare när det finns amerikanska sådana.
Annandagen åkte vi hem, med ett fikastopp hos bekanta på vägen. Lite trafik, fint väder, väldigt smärtfritt med andra ord. Väl hemma dumpade vi kattgrisarna, som var oerhört lyckliga över att få komma hem och genast sprang runt och kontrollerade att tex garderoben fanns kvar, och åkte och lämnade bilen hos faderskapet. På vägen hem köpte vi Kinamat från bästa kinesen och parkerade oss sedan i soffan med Hobbit resten av kvällen.

Överlag en smärtfri jul. J's familj är trevlig. Hans mor är gullig, men efter ett tag får man parera allt hon vill ge en. I år försökte hon med allt från skor till melatonin. Nej tack, blev mitt mantra. Sen är de ju rökare. De röker inte inomhus, men mitt superluktsinne känner ju tyvärr av det ändå. Det sätter sig i kläderna också, så det var bara att slänga allt i maskinen när vi kom hem. Prisad vare egen tvättmaskin!

På tisdagen kom min moder på besök. Hon är här till imorgon förmiddag. Vi har tagit det rätt lugnt, om en stund ska vi ut på stan, fika och shoppa det sista inför nyårsaftons maskeradbal. Handskar, örhängen, lösögonfransar, nätstrumpor och ett mörkt läppstift...

lördag 24 december 2016

God jul!

Sitter på passagerarsätet i bilen, med två kattgrisar i bak och en älskling bredvid. Jag har kört mitt pass, så nu får jag slappa och leka med ajfånen. Vi är i Huskvarna nu. Resan har gått ovanligt smärtfritt, trots tidig start. Vi hade tänkt rätt, det är inte så många ute och kör så här på julafton.
I natt, efter tolvslaget, bytte vi julklappar. Jag fick Galadriels power ring, "eftersom du är chef och så och behöver kraft ibland". Den är jättefin, i silver. Han hade smygmätt mina ringar så den skulle bli lagom stor.
Han fick luktagottgrejer och en rolig kattbok, plus att jag skänkt pengar till katthemmet.
Jullov är skönt,trots att jag knappt hunnit känna att jag har det. Längtar tills julen är över, så vi får komma hem och jag får ha min slappa-i-soffandag.

Men nu, julafton.

God jul på er alla! Ha en fin och soft en!

Edit. Någon körde visst fel i Norrköping. Fast det var för att nån annan satt med näsan i telefonen och inte sa till! Hur som helst, det funkar den här vägen också, så ingen skada skedd.

söndag 18 december 2016

Uppdatering nära jul

Så äntligen är alla måsten över och julefriden kan infinna sig. Eller hur var det nu?

Fast lite så är det. Alla möten på jobbet avklarade, det mesta löst, i alla fall så gott det går. Julkonserter avklarade med bravur (med ett smärre sammanbrott på lucia, men det var pms inblandat också och med tillräckligt mycket smink döljs alla spår..
Lägenheten äntligen städad och någorlunda julpyntad. Kanske, troligen, blir det en gran i veckan. Fyra dagar kvar innan julledigheten. Jag längtar nästan orimligt mycket.

måndag 5 december 2016

Tjat. Hoppa över om ni vill.

Jag vet att jag upprepar mig, men jag är verkligen inte nöjd med min vikt! Jag kan inte ha mina kläder, jag får panik! Nej, det får jag inte. Men jag tror jag har kommit till den där berömda gränsen nu. Så fort alla jäkla konserter är klara så börjar tränandet. Maten har jag faktiskt kommit igång med, jag har skött mig rätt bra hela förra veckan. Har hållit mig från sötsaker, nu är det bara att minska portionerna. Sorry för vikthets och allt, men JAG mår inte bra av 20 kilos övervikt. För så illa är det nu. Hur andra ser ut skiter jag fullkomligt i, bara de mår bra, men JAG mår inte bra just nu.
Sa jag vad mitt nyårslöfte blir? Att fortsätta träna regelbundet under hela 2017. Just det, fortsätta. Så då måste jag sätta igång innan nyår, eller hur?

lördag 3 december 2016

springa

Jag funderar på att anmäla mig till tunnelloppet, som går i slutet av mars. Tänker att det är en bra morot att komma igång med löpningen igen. För just nu är tröskeln galet hög, trots att jag vet att jag behöver det så mycket. Det skulle dock vara väldigt roligt att ha nån att göra det tillsammans med. Tyvärr känner jag ingen som gillar att springa lopp. Tråkigt, för även om man inte springer bredvid varann hela loppet, så är det mysigt att åka dit med nån, ha nån att prata med och sammanstråla med efteråt. Jaja. Jag har sprungit själv förut och kan göra det igen.
Ska bara bli lite frisk först..

tisdag 29 november 2016

Måste eller möjlighet?

Men ok, om vi då skulle vara tvungna att flytta. Det skulle ju kunna vara en chans att göra nåt helt nytt. Börja om, med nya förutsättningar. Jobba deltid, förutsatt att det funkar ekonomiskt, skriva den där boken. Hitta ett annat chefsjobb och göra mer saker rätt från början. Träna mer, hitta nya sångsammanhang. Kanske hjälpa till att bygga upp den kör som finns där, kanske starta en ny? Kanske börja med impro igen? Bra sätt att träffa folk.
Om vi skulle flytta, så vill jag bo centralt. Ha tillgång till caféer, stad, människor.

Som vanligt går jag händelserna långt i förväg. Kontrollfreak much?

måndag 28 november 2016

Nya förutsättningar?

Förkylningen hann ikapp mig tillslut. Förmodligen var det heldagen med julkonsert igår som var droppen som fick bägaren att rinna över. Så, idag fick jag vackert pallra mig hem och lägga mig på soffan, med diverse katter på magen. Jag stannar hemma imorgon, men sen får det vara bra.
Det är trist, för jag missar en stor konsert i Globen ikväll. Nu blir det köpesoppa och Bron istället. Och funderingar.
J sa, innan han åkte till konserten, att det finns ett jobb han kan söka. Ett jobb som är helt perfekt för honom. Bara det att det finns i Göteborg. På andra sidan landet.
Jag vill inte lämna Stockholm. Lämna kör, kvartett, vänner, jobb. Samtidigt.. det är inte så lätt för J att hitta jobb att söka. Jobb för mig bör inte vara lika svårt, hoppas jag. Och det finns väl bra körer i Göteborg också. Jag vet inte. Får väl suga lite på det.

torsdag 24 november 2016

i all hast

Träning, bah! Efter jul kanske, när inte 6 av veckans 7 dagar är fullkomligt uppbokade. Och när förkylningsbacillerna lämnar min kropp. Hellre förr än senare.
Nu är det i alla fall snart helg (igen) och livet är just nu rätt bra. Jag känner mig motiverad och på g. Hoppas det håller i sig, i alla fall tills jag kan samla kraft under jul. Sen blir det chefsforum i vår, så det ska nog fasen bli bra det här.
Träffade min gamla chef och åt sushi idag, trevligt och bra med kontakter.
Annars; trött och förkylning på gång, som sagt. Plus att jag har utslag som kliar över hela kroppen. Jag ignorerar. Fake it til you make it. Och chillar med katt i knät på lediga stunder.

fredag 18 november 2016

Vill ha mer

Kursen är avslutad och den var grym. Jag har lärt mig massor och nu vill jag bara fortsätta att lära mig. Det finns nätverk man kan gå med i. Det kostar lite, men jag tror jag kan övertyga styrelsen.

Nu sitter jag på ett fik och tänkte reflektera lite. Snart ska jag träffa min älskling (som fått ett tråkigt jobbesked) för bio. Och vem vet, i helgen kanske jag till och med kommer iväg och tränar!

torsdag 17 november 2016

på kurs

Är på kurs. Ny som chef. Så bra innehåll och så skönt att få höra att man inte är ensam om att känna sig ensam. Något av det första som kommer upp är "teflon". Låt det rinna av.
Jag får massor av matnyttigt och en hel del tankeställare. Och jag inser att jag får be min medarbetare om ursäkt på måndag. Inte för att det blivit dålig stämning, för det har det inte, men för att jag är chef.  Jag ska inte reagera som jag gjorde. Det var ett misstag, sånt händer, men då ber man om ursäkt.
Kursdag två imorgon. Jag ser fram emot det.

måndag 14 november 2016

Teflon

Jobbiga samtal på jobbet. Teflon.
Det rinner av.
Känslan av att inte duga, inte vara bra nog. Teflon.
När jag går i försvar när jag får, i mitt tycke ganska obefogad, kritik. Teflon.
Känslan av att vara ensam i min roll på jobbet. Teflon.

Jag har utvecklingssamtal med medarbetarna på jobbet. Det går bra. Vi pratar öppet, jag ger kritik, får kritik, tar till mig, diskuterar. Det känns bra. Så kommer sista samtalet. Jag får höra att, "om vi ska prata klarspråk", att jag är svår att prata med, för att jag reagerar starkt. Jag ber om ett exempel och får ett, två månader gammalt, där jag anklagas för att ha "fått spel och skrikit" som svar på en fråga. Jag minns tillfället. Vi är kort om folk, jag mår inte så bra, men kämpar för att hålla humöret och andan uppe. Jag får en, i mina öron negativ och lite anklagande fråga och jag fräser till. Svarar snäsigt, absolut, men skriker inte. Är bara så fruktansvärt trött på den negativa attityden från just denna person. Och det är här jag gör felet,. Jag går i försvar och säger just det. Att jag minns tillfället och om vi nu ska prata klarspråk så upplevde jag henne negativ och gör så ibland.
Hon bryter ihop. Stänger sig totalt. Förstår inte alls hur jag kan se henne negativ. Hon har aldrig sett sig så. Jag får försöka mildra, talar om att jag uppskattar henne som person och kollega, det är bara när hon blir stressad som den negativa sidan kommer fram.
Missförstå mig rätt, jag ångrar inte vad jag sa. Bara hur jag sa det och att det var i affekt. Och nu har jag ångest över det, samtidigt som jag är förbannad och ledsen över att det känns som att arbetsgruppen inte jobbar med mig utan mot mig. Att de vill att jag ska styra allt och när jag inte gör det vet de inte vad de ska göra och inget händer.

Jag håller ihop på jobbet, jobbar på bra till och med. Men bryter ihop när jag kommer hem och J får plocka ihop bitarna. Pratar ännu mer med kvartettjejerna sen. Får feedback och råd.

Så jag får börja styra mer. Peka med hela handen. Bestämma ansvarsområden. Tänka mer som med barnen. Nu är jag extra glad att jag ska på kurs torsdag och fredag.
Och vad är det värsta som kan hända? Att jag säger upp mig? Jobb finns alltid.

Så. Teflon. Allt rinner av. Inget fastnar. Jag väljer teflon.

söndag 13 november 2016

novembertankar

Oj vad jag tänker mycket nu. Jäkla november. Jäkla vinterdepression. Jobbet är det som spökar. Jag känner att det skaver. I det stora hela trivs jag, det gör jag faktiskt, men det skaver. Det känns inte som att jag accepteras som jag är. Min ledarstil. Den är så väldigt annorlunda mot föregående chefs. Hon styrde, hade ett finger med överallt. Jag styr, men vill att folk tänker själva. Tar ansvar, växer. Jag vill hålla i det övergripande, men jag vill inte detaljstyra. Jag vill inte behöva tala om varenda sak som ska göras. Inte på ett ställe där allting fungerat bra i 20 år. Men de är så vana att bli detaljstyrda att de blir stressade när jag vill att de ska tänka själva. De tycker det är förvirrande (min tolkning). Och då blir jag osäker, eftersom jag ju tenderar att vilja vara duktig flicka och få alla nöjda, och blir förmodligen väldigt luddig. Så. Jag behöver bli säkrare på vad jag tycker är rätt. Mer chef, mer bestämd på hur jag tycker det ska vara. Gillar de det inte, då får det vara så. Jag kan inte vara en chef som detaljstyr, det är inte min styrka. Jag blir bara snurrig.
På torsdag och fredag ska jag på kurs. En specialkurs för nya chefer, inom min bransch. Det känns skönt att få träffa andra i samma situation. Få ventilera. För jag känner mig jäkligt ensam.

söndag 30 oktober 2016

Extratid

Solig söndag, som spenderas inomhus. Förkylningen lever och frodas, men kanske att den håller på att mattas av något? Sömn är nog det som gör susen. Jag får se till att vara klok, även om det är tråkigt, och lägga mig tidigt nu i veckan. Minst sju timmars sömn varje natt. I säng senast tio, somna senast elva. det brukar vara det som funkar bäst.

Det här är den bästa söndagen, den när man får en extra timme. Att få strosa runt hemma utan stress, vakna, äta frukost framför tv:n. Baka pumpapaj med J, småfixa med tvätt. Förbereda garderobsflytt, skruva upp en rullgardin. Så småningom bära ner lite lådor och gå och handla till tacomiddag ikväll. Lugnt, skönt och ändå blir saker gjorda.
Jobbet ligger och stör lite i bakhuvudet, men jag försöker att inte tänka för mycket på det. Det tar vi imorgon.

lördag 29 oktober 2016

Karma och funderingar

Well, karma is a bitch, I guess, för nu sitter jag här med en rejäl höstförkylning. Fullkomligt igenkorkad i näsa och bihålor. Jag får väl skylla mig själv. Hemma från jobbet kan jag inte vara mer nu i alla fall, så jag får försöka tillfriskna i helgen. Som tur är har vi inte mycket planerat. Alienmaraton ikväll, men sitta i en biosalong ska jag väl klara av. Nästa helg vill jag vara frisk, för då får jag ju besök av T&P! Det ska bli hur mysigt som helst!

Annars har jag funderat i veckan. Jobbtankar. Funkar det här verkligen för mig? Är det rätt arbetsplats? Funkar jag som chef, hur ska jag agera i olika lägen? Hur fixar jag balansen? Jag tror jag måste bli hårdare, men det är svårt. Ibland känns det som att folk väljer att se misslyckandena hellre än det som är bra, samt att det är svårt med balansgången när det gäller hur mycket ansvar man vill ha och hur mycket man kan hantera. Jag är så trött hela tiden också, är det för att jag pendlar eller för att jobbet är slitigt? Ska jag försöka hitta något närmare? Många funderingar. Inatt drömde jag bara om jobbet, så det speglar av sig där med. Jag behöver nån form av mentor eller coach tror jag, för i dagsläget har jag inte någon att bolla med.
Fram till sommaren ger jag det i alla fall.

Nä, strunt i jobbet, nu är det helg.

torsdag 20 oktober 2016

kroppen inifrån och ut

Det där med ryggskott börjar verkligen bli gammalt nu. Så less på att ha ont och det värsta är att jag får skylla mig själv. Antar att jag får göra nåt åt det, helt enkelt. Typ gå ner i vikt och börja träna.
Vi börjar faktiskt bli lite nyttigare här hemma. Min älskling, som är en sockerråtta av rang, köper inte alls lika mycket godis hem. Idag gjorde jag "nyttiga" chokladbollar med dadlar, jordnötssmör och mandlar, som till och med han godkände. Kalorimässigt är de nog inte bättre, men hälsomässigt är det en vinst. Tror nämligen att det vita sockret, tillsammans med mjöl, är en stor bov i magsammanhanget, när jag blir uppblåst och svullen. Nu ska jag hålla mig ifrån allt vitt ett tag, så ska vi se hur det utvecklar sig. Och så träna då. Två styrke/smidighetspass i veckan och två löpning/powerwalk. Jag inser att det inte är görligt att försöka springa varannan dag och dessutom få in styrka och smidighet, i alla fall inte just nu, när tröskeln är så hög.
Och visst vill jag ner i vikt. Herregud, jag orkar inte med mig själv så här, men det viktigaste just nu är att må bra och att orka. Orka med livet, helt enkelt. Jag har alldeles för mycket roliga saker att göra för att vara så trött som jag varit sista tiden.

onsdag 19 oktober 2016

plusmeny

Apropå ryggen då. Jag duschade igår, ni vet, när man går hemma sjuk riskerar det att bli lite igengrott, så jag skulle fräscha till mig. Gjorde mig till och skulle fila fötterna och vad händer? Min redan rådbråkade rygg knäcker till och vips har vi ett ryggskott som grädden på moset! Lovely.
Och jag vet att det inte blir bättre av att sitta i soffan och häcka, men vad ska jag göra då? Kan ju inte gå runt i lägenheten hela tiden och dessutom måste jag kolla på webcast. Ibland har jag i alla fall en katt i knät, det ska ju vara bra med ljudvågor från spinnandet.
Turligt nog har jag även en fantastisk sambo, som inte bara masserar min rygg med smärtstillande salva, han hämtar grejer, hjälper mig upp från golvet och är bara allmänt bra. "Du är så snäll mot mig" mumlade jag igår, när vi satt i soffan och myste efter maten. Thaimat, som han hämtade. "Ja vad ska jag vara då, elak?" Svarade han. Tja. Nä. Förstås. Men jag är inte van.

Nähä, ett varv till i lägenheten, kanske.

tisdag 18 oktober 2016

vara sjuk

Det här med att ha en sambo när man är hemma och sjuk. Nån som handlar åt en, kokar te, säger: "säg bara vad du behöver så fixar jag det". Som pussar en på huvudet och säger "Beautiful" när man sitter med håret i tofs och svullna ögon. Det är fint.

Så jag är alltså hemma sjuk. Om jag ska vara riktigt ärlig är jag nog mest sjuk i själen. Inte ledsen eller deprimerad, men trött. I behov av en paus. Men sådant är ju fortfarande inte riktigt accepterat, så därför är jag sjuk. Igår sov jag i princip hela dagen. Idag känner jag mig piggare (förutom ryggen, som protesterar av allt liggande) och kanske till och med orkar åstadkomma något. Typ planera nästa stora Ikeabesök. Vore kul att få i ordning lite mer innan vi får nästa besök i början av november. Nu när jag fått vila några dagar orkar jag kanske ta tag i det hela. J hjälper ju till, men det känns som att det är jag som får dra igång det. Ibland är vi lika dåliga på att komma igång med grejer båda två.

torsdag 13 oktober 2016

Nuläge

Idag kom svärmor hit. Väldigt trevligt, även om jag verkligen behöver mina helger för återhämtning. Fortfarande sover jag nästan en hel dag varje helg. Eller jag sover väl inte hela dagen, men gör absolut ingenting.
I tisdags var jag tvungen att stanna hemma. Jag var egentligen inte sjuk, men bara liksom helt slut. Blir ju det ibland. Så jag fick "migrän" och sov i princip hela dagen. Det var skönt. Behövligt.

Annars går det sin gilla gång. Äta, jobba, sova. Pussas lite med J, kolla nån serie. Träningen har jag inte kommit igång med, men jag såg just en bild av mig själv för drygt ett år sen och blev lite inspirerad.

fredag 30 september 2016

Ledig dag

Lite dåligt samvete har jag idag. Ledig dag och jag har gjort.. Ingenting! Vilket totaly var planen, men ändå känns det som att jag borde varit nyttig/duktig/effektiv. Desto viktigare, antar jag, att verkligen fullfölja planen. Nu sitter jag och kollar nya låtar, gör lite research och spelar fåniga spel på datorn. J är och spelar spel hos en kompis. Jag var medbjuden, men tackade nej. En egen kväll hemma var alldeles för lockande.

Jag pratade förresten lite med J förra helgen, om vad jag funderar på (ang förra inlägget) och nu känns det lite bättre. Skönt med transparens. Det är ju det jag alltid varit så dålig på.

Åh vad jag behövde den här lediga dagen, hörni. Har varit sjukt trött och galet less på jobbet. Hoppas lite lust kommer tillbaka nu.

fredag 23 september 2016

Så gott jag kan

Fredagkväll framför dataskärmen. Helt ok, faktiskt. J är hos en kompis, vi var och fikade efter jobbet. Mitt jobb. Han har ju inget, just nu. Hans bransch är ganska smal och det är inte lätt att få jobb, inte alls. Inte ens med 15 års erfarenhet. Det tär. På mig med, eftersom jag är som jag är. Känner in och smittas. Blir låg, när jag egentligen önskar att jag bara kunde vara uppmuntrande och glad, säga de där orden som gör det lättare för honom. Fast jag vet att det inte går och att det bästa jag kan göra är att bara finnas här. Så då gör jag det. Så gott jag kan.

måndag 19 september 2016

Allt löser sig

Jomen det blev bättre. Förstås. Ligger i sängen nu, under duntäcket och myser. Jag har fått skratta som en tok, med rinnande eyeliner och allt.
Och nu kom mensen.

det är inte min dag idag.

Vilken jäkla skitmåndag.
Började egentligen redan igår kväll, då vi kom på att vi ska på show ikväll. Roligt, iofs, men min planerade träning blir det ju knas med. Att jag redan haft ångestont i bröstet av nån anledning jag inte ens vet, att min kära sambo inte mår så bra av att vara ofrivilligt ledig, gör ju inte saken bättre.
Sen kommer jag till jobbet.
Sjuka vikarier och neggiga kollegor. Filtret pajar och jag fräser ifrån. Sen mår jag dåligt över det, såklart. Nu vill jag bara att den här dagen ska ta slut.

söndag 11 september 2016

Tempo

En hemsk upptäckt har gjorts. Uppenbarligen springer/går jag i samma tempo som dansbandsmusik. När jag var ute idag, på första passet av Runkeepers "Beginners 5K", så kopplade jag in Spotifys "my running mix", som känner av tempot du har och väljer musik utefter det. Det var väldigt mycket dansband i min mix. Bara det är ju en motivation att springa fortare.

Ja, som ni hör har jag börjat om igen. Eller fortsatt, kanske. Hursomhelst, det funkar liksom inte med de här extra 10 kilona. Jag tycker inte alls om hur jag ser ut. Plus att jag svettas hela tiden, det är varmt med ett extra fläsklager! Så nu blir det 5:2 och träning fram till jul, så får vi se hur mycket som försvunnit. Vet inte om det är något som är annorlunda nu, varför jag skulle klara det just denna gång, men jag har bestämt mig för att jag gör det. Så nu är det så. Innan jul har jag gått ner 10 kilo. Punkt.

Livet är... Intensivt. Det är därför jag behöver träningen också. Jobbet är intensivt, men ganska roligt. Kören är intensiv, men också rolig, jag har en lust som var längesen jag kände. Tänk vad det kan göra att bli av med så mycket negativ energi, som det faktiskt var på slutet med vår dirigent. Jag är fortfarande jävligt förbannad och ledsen över hur hon väljer att avsluta detta, men det är som det är. Ingenting jag, eller någon annan, kan göra. Bara se till att vi har ryggen fri och känner att karmakontot är ok. Hemmalivet är inte så intensivt, men bra. Vi har haft besök från Västkusten hela helgen, väldigt trevligt, men rätt skönt att vara bara vi igen. Jag har bytt ut galgar i garderoberna, tvättat, vi har kollat lite tv-serie, jag har sprungit och nu står J i verkstan och borrar på nåt. Jag ska väl hoppa in i duschen och koka lite soppa till 5:2 dagarna.

lördag 3 september 2016

lördag gör jag ingenting, ingenting..

Precis så. Det mest produktiva jag gjort idag är att klara en jobbig bana i Farm Hero Saga.
Fast jag behövde det.
Egentligen skulle jag sprungit Tjejmilen idag. Andra loppet i år jag var anmäld till och missade. Formen är kass och jag skulle förmodligen skadat mig om jag sprungit, men det svider ändå lite. Jag vill verkligen komma igång med löpningen, men det tar emot när jag vet att jag måste börja om från noll. Samtidigt.. Börjar jag nu kommer jag ju upp fortare. Inget blir bättre av att jag sitter i soffan och tycker synd om mig själv.
Sagt och gjort! Jag börjar imorgon! Nu är det bestämt.

Annars bara flyter det. Jobbet är intensivt, men ganska roligt.Sen kommer jag hem, äter och sover. Jag är nog inte världens roligaste sambo just nu. Särskilt inte som det spiller över på helgen. Imorrn är dock planen att promenera till en skördemarknad i närheten, så nåt mer än att bara titta på tv-serier blir gjort denna helg.

Eller, i och för sig. Det händer stora saker i kören. Vår dirigent sedan 13 år har slutat. Det finns många skäl, några sannare än andra. Det är vansinnigt sorgligt på många sätt. Hon var inte bara min dirigent, hon var min vän också (även om vi inte umgåtts privat på senare tid) och jag är en annan människa mycket på grund av henne. Samtidigt så är jag prosaisk. Det som händer händer och det kommer bli bra. Annorlunda, men bra. Vi har så många talanger och så mycket kunskap inom kören och jag ser fram emot vad som komma skall, även om jag sörjer de år som varit. Nej, inte sörjer. Mer nostalgi än sorg.
Det har varit fantastiskt. Det kommer att bli fantastiskt.

måndag 29 augusti 2016

utmattningen

Att jag aldrig lär mig.
Efter en intensiv vecka med många kvällsaktiviteter, folk hemma på middag på fredagen och stor fest med många, för mig, nya människor på lördagen, så kroknar jag. Jag blir slut som artist. Och ändå kan jag inte riktigt unna mig själv att bara slappa. Högkänsligheten slår i taket. Jag orkar inte göra nåt och då känner jag mig dålig som inte orkar. Vi gick på bio med några vänner igår, bara det var en stor ansträngning.
Idag är jag fortfarande matt. Skör. Jag ska åka hem efter jobbet och bara gosa ner mig i sängen med en ny bok och en kopp te. Mer än så varken vill eller kan jag göra.

fredag 26 augusti 2016

fredagsmys

Lyckad middag med goda vänner. Lite vin, mat i magen, kärleken snart bredvid mig i sängen. Ute blåser det, skönt att få in lite luft. Det har varit galet varmt idag.
Man behöver inte så mycket mer än det här.
Nu kom det dessutom en katt upp i sängen. Jag tror vi sätter punkt där.
Glad fredag!

torsdag 25 augusti 2016

Trötta konsertfötter

Torsdag, en dag närmare helg! Jag lever lite för helgerna just nu, även om jag inte på något sätt misstrivs på jobbet. Det är bara så himla skönt att vara hemma.
Idag är jag lite extra trött, det är den tiden på månaden. Plus att vi var på konsert igår, jag hade fel skor och vi var tvungna att gå till tunnelbanan efteråt eftersom båten var proppfull. Fötterna värker fortfarande. Konserten var dock bra. Fast vid ett tillfälle stod alla i publiken och klappade taktfast i händerna - helt i otakt med trummorna. Otroligt att trummisen lyckades fortsätta.
Annars är det inte så mycket mer. Möte ikväll, kompisar på middag imorrn (jag måste googla äppelkompott), fest på lördag, som jag nog inte får med mig J på. Fast det är ok.
Söndag.. Egentligen rep, men vi får se vad kroppen säger. Jag ska ju börja lyssna på den, var det tänkt.

onsdag 24 augusti 2016

Folk kan väl hålla sig friska?

Det är stressigt just nu. Introduktion på jobbet, sjuk kollega, fullt ös. Stressigt men ok, för jag mår bra i själen för tillfället och kan tillåta mig själv att skita i det jag inte hinner. Förlåter också lättare mig själv för att jag inte orkar, för att jag måste skippa saker för att få återhämtningstid. Älskar att bli klokare och fatta saker!
Det var en fin kväll igår, förresten. Ettårskvällen. Jag jobbade över, pga den sjuka kollegan, och kom hem en timme senare. Då fick jag blommor. Sen gick vi till lokala finhamburgarhaket och jag åt en vansinnigt god burgare med svampsås. Låter skumt, men var skitgott. Som grädde på moset bakade vi  en blåbärspaj som vi tvingade i oss. Den var god, men vi var så himla mätta efter hamburgaren. Bra kväll.

tisdag 23 augusti 2016

Årsdagar

Det händer massor och samtidigt ingenting. Augusti går mot sitt slut och den jobbigaste dagen på året är förbi. Just den dagen passerade ganska lugnt, familjen sågs på stamhaket, några av hans vänner var där. Vi åt, skålade och ja, inte såmycket mer.
Dagen efter bröt jag ihop redan vid frukost och sedan var det bara en sån dag. Konstigt hur kroppen vet, fast hjärnan försöker glömma.
Idag är det en annan årsdag, en väldigt mycket mer positiv sådan. För ett år sedan, om några timmar, träffade jag J för första gången. Det är jag väldigt glad för. Vi ska inte fira så mycket idag, vi är så panka, men vi ska nog baka en blåbärspaj ikväll i alla fall.

onsdag 17 augusti 2016

Vad är det som går och går..

Livet rusar. Jobbet tar mycket nu, idag orkade jag inte ens sjunga efter att jag förberett möte och planeringsdagen. Men jag mår bra. Så bra som jag mår i augusti.
Flera morgnar har jag vaknat, gått ut i köket och hittat lappar på köksskåpen. "Gomorron underbara" "kom ihåg att du är bäst" "puss". Jag är lyckligt lottad.
Fast jag kommer fortfarande i säng för sent på kvällarna.

måndag 8 augusti 2016

Lite av varje

Första riktiga dagen efter senestern och jag är helt slut. Men, jag har i alla fall lyckats äta bra idag. En dag i taget, ni vet..
Bredvid mig i sängen ligger en liten grå katt. Eller liten och liten, han påminner lite om en säl just nu. Vi måste nog banta ner honom lite. Skönt att det inte bara är jag som ska hålla igen.

Ute blåser det storm, låter det som. Ganska mysigt ändå. Jag sover bättre när det är lite ruggigt ute.

Har förresten allvarlig abstinens efter mobilspelen. På riktigt. Helt rätt att avinstallera, med andra ord.

fredag 5 augusti 2016

nu börjar det

Idag började jag jobba. Fyra veckor semester är över och det känns helt ok. Inte så att jag tackat nej till några veckor till, men ändå. Utvilad, redo.
Jag jobbade ju inte ihjäl mig idag direkt. Gick upp halvnio, var på jobbet vid tio. Kollat mail, fixat lite. Känt efter. Skönt att få lite känsla för det innan det börjar på riktigt på måndag.

Just nu sitter jag på ett tak och väntar på en gammal kompis, med ett glas rött framför mig. Hon är sen, men så ofta som jag är sen till saker, så känns det helt ok att det är jag som får vänta ibland.
J stannade hemma, vilket är helt ok. Vi är lite lika där, att vi inte alltid pallar att träffa nya människor. Jag är lite där också just nu. Orkar inte riktigt anstränga mig, filtret är tunt.
Men gamla vänner funkar. Känns bra, till och med.

onsdag 3 augusti 2016

planer

Så. Bara några dagar kvar av semestern för i år.
Jag känner mig ovanligt utvilad, faktiskt. Sugen på att sätta tänderna i det som komma skall, samtidigt som jag gärna hade haft en vecka till.
Det har varit en bra semester, trots, eller kanske för att, vi inte gjort så mycket. Sovmorgnar, långa frukostar, Orust, tv-serier, småutflykter.. Vi bor in oss. Hittar rutiner.
Det sköna med att vara tillbaka i vardagen är just rutinerna. Jag funkar bättre med dem. Älskar visserligen det lediga, rutinlösa inga måsten, men inte för länge. Jag behöver stabiliteten. Allt blir lättare då, mathållning, träning..
Jag har några mål inför hösten. För mig funkar det lite så, hösten är mer av en nystart för mig än 1:a januari. Har alltid varit, även om jag på senare år varit så förbenat trött hela tiden. Det är därför det är så skönt att känna lusten igen, att komma igång.

1. Börja äta bättre. Skriva matdagbok. Gå ner 10 kilo, på sikt 10 till. På ett år blir det mindre än två kilo i månaden, det är långt ifrån omöjligt.
2. Göra träningen till något naturligt igen. Den har varit det förr, den kan bli det igen. Så snart jag fått ordning på ekonomin ska jag köpa PT-timmar igen och denna gång ska jag göra något av det. Springa (när jag kan, bör gå ner lite först), cykla (mindre belastning nu när jag väger mer), yoga och nån form av styrka.
3. Göra mitt jobb så bra jag bara kan, men låta det vara just ett jobb.
4. Vårda mitt förhållande. Älska och låta mig älskas. Prata, hångla och samarbeta.
5. Avinstallera alla jäkla mobilspel som stjäl sjukt mycket av min tid. Lägga bort mobilen en halvtimme innan läggdags.
6. Låta mig själv få återhämtning utan ångest eller dåligt samvete.

Jag skulle kunna komma på fler, men jag tror det får räcka här. Det ska ju vara görligt också, har jag hört.. Eftersom hela alltihopa liksom ska leda till att jag blir mer avstressad.
Så hoppas jag på många roliga stunder i höst!

onsdag 20 juli 2016

Det förflutna gör sig påmint

När jag tittade på telefonen, efter ett synnerligen trevligt sätt att vakna på i förmiddags, hade jag fått ett meddelande. En dejt från några år tillbaka, grannen, som dumpade mig för att han inte tyckte att jag ville ses tillräckligt ofta och som hörde av sig nån månad senare och föreslog att "vi ju kunde ses då och då och ha det lite mysigt". Jag tackade nej, som ni säkert minns. Han var det, som messade imorse. Undrade om jag kom ihåg honom och om jag ville gå en promenad i solen eller ta en öl. Om jag inte svarade skulle han förstå att jag inte var intresserad.
Fantastiskt. Vilket intryck jag måste ha gjort på honom ändå. Men allvarligt, hur är man funtad när man messar en tjej som man träffade tre-fyra gånger för tre år sen?
Jag måste erkänna att längst därinne sitter en liten skadeglad Antoinette. Haha, du dumpade mig, men nu är det jag som sitter med det längsta strået. Större än så är jag inte.

måndag 18 juli 2016

Vi gör absolut ingenting

Det här med sovmorgnar och långa frukostar går ganska lätt att vänja sig vid, inser jag. Jag mår väldigt bra av semester.
Mamma var här i helgen. Det var riktigt trevligt, kul att få visa henne lägenheten och få en chans att prata lite. Vi ses ju inte särskilt ofta, eftersom hon bor hundra mil härifrån. Katterna accepterade henne rätt snabbt, kanske inte så konstigt då vi låter rätt lika. Igår eftermiddag åkte hon vidare till sin syster, lite längre ner i landet.
Vi gör inte speciellt mycket, J och jag, och det är skönt. Jag behöver att bara vara. Om några dagar gör vi ett nytt försök att ta oss till västkusten i några dagar, det blir alldeles lagom.

onsdag 13 juli 2016

kvällens meny

Alldeles nyss var faderskapet, hans fru och plastsyster här. Första gången vi har folk hemma "på rikt". J lagade lasagne och jag fixade en glutenfri rabarber och hallonsmulpaj med vit choklad till dessert.
Det var mysigt, att få bjuda på middag som ett par. Första gången, för mig.
Katterna kom fram efter en stund de med.

Det här med semester. Hur skönt? Har fortfarande lite jobbångest och känner att jag borde kolla mailen, men jag har ju tänkt ta nån dag i nästa vecka då jag åker in och kollar läget. Då får jsg kolla mailen.
Hittills har jag sovit länge, spelat massa onödiga mobilspel, städat en del, läst ut två böcker och ätit mycket vattenmelon. Perfekt. Jo, haft sex också. Det är otroligt skönt att veta att man inte måste stiga upp på morgonen. Mycket bra för den fysiska delen av förhållandet.

Nu ska jag dricka upp vinslatten som blev kvar och hångla lite med min sambo.

måndag 11 juli 2016

Efterlängtad, behövlig..

Semester.
Hela min kropp har skrikit ut behovet av ledighet under några veckor nu. Ryggskott, magkatarr.. Allt det där som kommer när det börjar lugna ner sig.
För det har lugnat ner sig nu, någorlunda. Jag blev färdig med diverse rapporter i tid och skickade dessutom in dem. Hemma ser det mer ut som en bostad och mindre som ett lager för flyttlådor. Det mesta som ska upp på väggarna är uppe, bara lite småsortering kvar.
Och nu är det alltså semester. Nästan fyra veckor. Hittills har jag gjort precis ingenting.Första dagen sov jag till 12.30, ganska precis tolv timmar. Igår låg jag i pyjamas i soffan halva dagen och hade myskläder andra halvan. Det jobbigaste jag gjorde var att plocka ur diskmaskinen. Vilket, för övrigt, fortfarande är ett rent nöje, eftersom det betyder att vi faktiskt har en diskmaskin.
Idag är planen att dammsuga, eftersom katterna har gjort det till sin livsuppgift att fylla alla tomma utrymmen med hår, och att gå och köpa vattenmelon för 5 kronor kilot på Coop. Vi får se om det blir av.
Nu tror jag att det blir en kopp kaffe till.

onsdag 22 juni 2016

spridda tankar

Vad händer om man blir soffsittare, mer eller mindre i ett år, går upp tio kilo, flyttar och kånkar massa kartonger, är ute och springer två gånger på en vecka, samt går på en timmes yoga?
Svar: man får ryggskott. Tjoho.
Så nu är jag tjock och orörlig. "Det är mitt fel" säger J när jag säger att jag är tjock. "Förlåt"
Och det har han ju rätt i, till viss del. Men nu är det jag som måste ta tag i det. Jag kan ju för sjutton inte ha mina kläder längre. Inte kul alls.
Men ryggskott då, det passar ju inte alls in i planen. Jäkla skit, men bara att vänta ut.

Sommarfest med kören idag. J är på bio med sin kompis och hans nya dejt. Jag hade velat följa med, för jag är så himla nyfiken, men jag valde kören. Helt rätt val, känner jag. Har längtat efter alla, pausen var ju inte helt frivillig från min sida. Mer ett måste för att jag skulle överleva. Så fick jsg skjuts dit och hem, helt perfekt.

Nu regnar det ute. Det ska regna 22 mm där vi ska vara på midsommar. Fantastiskt.

söndag 19 juni 2016

det närmar sig

Hemmet börjar nästan se ut som ett hem. Ett fåtal kartonger och svarta sopsäckar hänger kvar. All förvaring är inte löst, men vi närmar oss. Ena katten har claimat sängen som sin, den andra är lycklig över att ha en soffa som går att krypa under.
Tre veckor kvar till semestern och jag behöver den verkligen. Behöver ladda om, hinna ikapp. Hela det här året har jag liksom legat ett halvt steg efter. Jag har inte hunnit, inte orkat. Slappat till mig. Men nu, snart, ser jag fram emot lugna, oplanerade dagar. Löpturer, massa frukt, yoga. Komma iform, komma ikapp.
Tre veckor kvar.

torsdag 16 juni 2016

tankar på tunnelbanan

På tunnelbanan på väg hem. Kämpar rätt hårt för att hålla tillbaka tårar, som jag vet kommer mest av stress och det där vanliga. Självförtroendet. Har just haft möte med styrelsen, mina chefer om man så säger, och det fokuserades ganska mycket på sånt som inte funkat. Det togs inte upp på nåt jobbigt sätt och det var inte heller oväntade eller konstiga saker, med tanke på att det är första året. Mycket av det har jag själv redan tänkt på och har idéer om hur jag kan göra annorlunda, men det är svårt ändå. Bara tanken på att andra suttit och diskuterat mig, vad som inte görs bra. Det är jobbigt.
Samtidigt är det bara ett jobb. Jag vill göra det bra, men det är inte det viktigaste i mitt liv.
Jag tänker att jag ska sätta mig och göra en utvärdering. Plus och minus på det här året, jobbåret alltså, och spara detta i en speciell bok. Sen ska jag göra samma sak vid jul och sedan nästa sommar. Ett halvår i taget. Nu har jag bestämt mig för att ge detta i alla fall ett år till. Det måste jag, det är ju egentligen inte förrän nu jag kan börja jobba ordentligt. Känns det jobbigt nästa år, eller om jag får samma kritik, då får jag ta mig en ordentlig funderare. Men jag tror inte det.

Och jag väljer ju själv. Jag kan låta mig slås ned av detta, eller jag kan ta till mig det jag behöver ta till mig, utvecklas och växa. Bara genom att skriva av mig här känns det bättre och lättare.

måndag 6 juni 2016

Ett plus ett

Pendlar mellan effektivitet, apati och meltdowns, men är ändå så himla lycklig över att äntligen bo med J. Visst är det rörigt och fullt av kartonger, plus att vi inte har någonstans att förvara några kläder (två ynka garderober!), men ändå. Jag trivs.
Katterna verkar också trivas. De smyger runt och testar olika ställen att ligga på. Fönsterkarmar, soffor, sängar, under soffor, under bord.. Måste ju kolla!

Jag vill inte alls jobba imorgon, jag vill bara vara hemma och packa upp.

lördag 4 juni 2016

premiär

Flyttat J's grejer. I tretton timmar. Helt slut och färdig som artist just nu. Om sju timmar ska vi samlas för att gigga ute på Fjäderholmarna, vilket jag egentligen varken har tid eller lust med.
Mina fötter värker, mina händer med. Jag har konstiga blåmärken på underarmarna.
Men nu är jag sambo.

onsdag 1 juni 2016

sakramento idioto

Jag kan knappt beskriva med ord hur förbannad jag var igår kväll. Efter att ha tagit bra mycket längre tid på sig ön nödvändigt, vägrat bära upp min garderob och dessutom glömt grejer i den gamla lägenheten (upptäckte jag senare), försöker flyttjävelgubben få mig att betala en tusenlapp mer. Jävla ärkeidiot! Det underlättade ju inte att det enda sättet vi kunde kommunicera var på dålig engelska. Fan vilket rikspucko.
Så dagen avslutades med ilska och tårar. Som tur var kunde faderskapet hjälpa mig att hämta det sista och sen skjutsa ut mig till J. Där skulle jag få thaimat, men såklart var restaurangen stängd av okända orsaker. Såklart. Det var en sån dag.
Det blev pizza istället.
Så nu är magen stor som ett hus och jag vill prutta hela tiden. Inte så kul, men igår kändes det värt det.

Nåväl. Sakerna är på plats i alla fall. Nu är det bara J's grejer kvar.

tisdag 31 maj 2016

Checkar ut

Mitt i flytt. Väntar på t-banan som ska ta mig till nya lägenheten. Det är varmt, det är ofta det när jag flyttar. Eller så är minnet selektivt. Flyttgubbarna lär komma fram före mig, för det är fyra minuter tills t-banan går och det tar väl lite drygt fem att köra dit från mitt gamla.
Fy fasen vad med grejer jag har. Allt rymdes inte ens i en lastbil, de får köra en gång till. Men skitsamma. Hittills har det bara gått två timmar, så de jobbar på rätt snabbt ändå.
Om en stund kommer städtanten.
Med tanke på hur slut jag är, så är jag glad att köpte flytthjälp. För om jag är så här slut nu, hur skulle det då bli om jag flyttat allt själv.
Nu kom tuben och nu ringde flyttgubben. Nu flyttar jag, på riktigt.

söndag 29 maj 2016

packpanik

Har lite panik. Måste packa klart, flyttfirman kommer klockan ett på tisdag och mina saker bara förökar sig. Så fort jag tror att ett skåp är tomt kryper det fram grejer ur hörnen. Imorrn skulle vi egentligen gått på konsert, men jag inser att jag får skippa det.
Vad har jag kvar nu då? Några tallrikar, fiskservisen, bestick, husgeråd.. maten i skafferiet.. Just ja, måste ju stänga av kylskåpet också, så frysfacket frostas av! Skruva ner alla hyllor. Alla kläder. Nånstans i det där ska jag betala räkningarna också. I alla fall hyran!

Nu börjar lådorna ta väldigt mycket plats. Jag vet inte riktigt vart jag ska förvara dem, platsen att packa på krymper gradvis.

Kan vi inte bara snabbspola en månad framåt i tiden, så allt detta är klart?

onsdag 25 maj 2016

Good enough?

Jag tänker på det här med att känna sig otillräcklig. En känsla jag brottats med så länge jag kan minnas.
Aldrig bra nog. Aldrig helt rätt eller rolig nog, snygg nog. Jag minns hur jag bad om ursäkt i förväg, att jag nog kunde vara lite tråkig, när jag skulle leka med nån kompis. Jag tror det var i mellanstadiet. För att jag mest var van att leka med min bästis, som flyttade nån gång i femman. Jag ville liksom sänka förväntningarna.

Var kommer det ifrån?

Jag minns inte att jag hade jättehöga krav på mig hemifrån, eller att det skälldes speciellt mycket. Jag vet att jag tyckte om att sitta inne och rita och läsa, men att mamma och pappa ville att jag skulle ut och leka. Det introverta gjorde sig påmint redan då.

Sedan dess har jag lärt mig. Jag har lätt att lära känna folk numer (fast nånstans finns alltid rädslan att inte räcka till, att vara tråkig). Jag kan umgås i större sammanhang och verkar nog rätt säker från utsidan. Det syns nog inte att jag får kämpa. Hur mycket energi det tar att umgås med nya människor, vara i stora sammanhang, hur roligt jag än tycker att det är. För det tycker jag. Men jag har lärt mig att jag måste vila efteråt, annars kraschar jag.
Intressant att jag väljer att jobba som chef, där man hela tiden blir granskad och bedömd. Hela tiden kan göra lite mer, lite bättre.

Men vem sa att livet skulle vara lätt? Det vore rätt trist om det inte fanns några utmaningar. Och jag har lärt mig en hel del på vägen. Nu vet jag hur jag ska göra. Jag ska bara göra det också.

måndag 23 maj 2016

rörelse

Sprungit Vårruset med jobbet. Det är sånt vi behöver, helt klart, för det var alldeles toppen. Att det var en ljummen försommarkväll gjorde ju sitt till också, förstås.
Jag är så väldigt mycket mer otränad än vad jag tänkt vara just nu, men när jag börjar springa.. Kroppen blir liksom lycklig. Sen blir den andfådd och trött och undrar vad fan jag håller på med, men mest blir den lycklig. För jag mår ju så bra av sånt här, av att röra på mig. Hjärnan blir liksom genomsköljd och jag får styrsel på kaoset.
Mer sånt.

lördag 21 maj 2016

Allt tar slut, men då börjar nåt nytt

För kanske sista gången sitter jag på min balkong med en kopp kaffe. Jag kommer att sakna den. På nya stället har vi ingen riktig balkong, utan en loggia. Eller året-runt-balkong som den också kallas. Som ett extra rum, med stora fönster, som enligt utsago går att öppna helt. Fast det blir ju ändå ingen balkongkänsla.
Å andra sidan har vi en innergård som man kan ockupera med sin bärbara solstol. Bara nu solen ligger på, men det får jag se imorgon. Imorgon! Vi ska dit och titta på lägenheten kl 12. Nuvarande hyresgäster flyttar ut redan idag, så blir det som jag hoppas får vi nycklar imorgon. Då kan jag börja köra över grejer redan i veckan och skapa lite plats här, för tro mig, det behövs!
Om drygt en vecka är jag sambo, på riktigt. Så väldigt.. Oväntat. Spännande, Overkligt. Intressant. Läskigt. Roligt. Mysigt. Allt och mer därtill.

torsdag 19 maj 2016

Obalans

jag känner mig inte bra. Inte sjuk eller så, det har med jobbet att göra. Jag tror att alla tycker att jag är dålig och att jag inte gör mitt jobb bra. Jag känner mig liten och rörig. Det är jävligt svårt att bli chef på ett ställe där den gamla chefen jobbar kvar, ska jag säga er. Särskilt när personen i fråga i princip byggt upp verksamheten i många år och är väldigt auktoritär.
Idag hade vi p-möte och i matpausen var jag tvungen att gå på toa och gråta en skvätt.
Det känns så dumt nu när jag ser det i skrift, för jag vet att jag gjort bra saker. Kanske inte allt jag borde/skulle, men vem bestämmer eg vad som är rätt där? Jag har i alla fall gjort mitt bästa, även om jag haft distraktioner som ny kärlek och vegas. Och nu flytten. Men jag gör mitt bästa, det gör jag. Om det inte är nog, så.. Jag vet inte.
Är ändå väldigt glad för distraktion just ikväll. Mitt mänskliga lyckopiller.

onsdag 18 maj 2016

Kaosfunderingar

Det är kaos i min lägenhet. Grejer, flyttkartonger, allt i en enda röra. Och så gick jag precis med i en grupp på FB, som samlar grannarna i nya huset och det skrivs massa om inbrott i postfack och källare. Känns väl sådär. Men å andra sidan är det trevligt att de organiserar sig lite.
Jag vill verkligen flytta ihop, jag längtar. Det känns konstigt att inte sova med honom och det känns naturligt att vara tillsammans, även till vardags. Men det är klart jag funderar. Hur ska det gå. Kommer vi att komma överens. Vart ska alla saker ta vägen? Alla kläder?
Det är nog tur att vi fortfarande är lite nykära.

Tre dagar i rad har jag åkt hemifrån med 5.57-tåget. Jag är med andra ord ganska mör nu. Sitter med en kopp te och med några ostmackor i magen. Imorgon får jag sova ända till klockan kvart i sju. Sovmorgon!

tisdag 17 maj 2016

Insikter

På ett yogapass, för första gången på jag vet inte hur länge. När jag sitter där på mattan och twistar mina stela leder, så inser jag att det inte bara är stelhet som hindrar mig. Det sitter nåt i vägen. Plötsligt blev de så tydliga, de där extrakilona som smugit sig på. Kärlekskilona, för att det helt enkelt är jäkligt trist att räkna kalorier när man äter tillsammans med den man är kär i. För att det är svårt att motivera sig att ta den där extra svängen till gymmet, när han väntar hemma i soffan.
Men nu är det nog. Både för att det inte är lika roligt att klä av sig naken när det veckar sig både här och där och för att det sitter ivägen när jag yogar. För att inte tala om att jag inte har råd att köpa nya kläder om jag växer ur de jag har, och det är nära nu.
Dessutom är det, även om gymkortet är svindyrt, billigare än terapi.

måndag 16 maj 2016

Bara i början

Nyduschad, nyinsmord med det sista av krämen, nyrakad under armarna. Ingredienserna till en renskavsgryta väntar i köket. Utom enbär. Fem enbär skulle krossas i grytan. Vart köper man enbär? Inte på Coop i Jakan i alla fall.
Egentligen skulle jag packat idag, men nej. Jag packar i helgen. Packar och målar. Offrar ett heldagsrep, faktiskt. Nån gång ska väl jag göra det med, fast jag känner mig alltid som en svikare.
Fyra dagar kvar på veckan och det känns som att det kommer bli en lång.

söndag 15 maj 2016

Sambo på riktigt

Tre veckor. Tre veckor kvar innan jag blir sambo på riktigt. För första gången i mitt liv. Nästan lite lustigt, 42 år och sambo för första gången. Men så är det. Så var jag ju också singel i drygt tio år innan jag träffade J.
Lägenheten vi fått är en trea och jag vet inte riktgt hur vi ska få plats. Mina saker, hans saker. Katterna. Våra stilar, att få ihop dem till en. Klarar vi flytten så klarar vi allt, tänker jag, som redan är stressad till tårar. Att packa ihop en lägenhet, ett liv. Det är inte så enkelt. Lägenheten på Åsen är jag, mer än någon annan varit. Egentligen mitt första hem, som jag inte varit på väg ifrån, ja förrän nu då.

I alla fall funderar jag på att samla ännu fler vuxenpoäng och anlita flyttfirma den här gången, för pengarna som jag slipper lägga på dubbla hyror. Så skönt att slippa lita till vänners hjälp och goda vilja, så skönt att slippa bära och framförallt, städa. Modern ville komma ner och hjälpa till. Egentligen mest känna sig delaktig, tror jag, för med den dåliga ryggen kan och ska hon nog inte flyttstäda. Så jag sa att hon får komma och hälsa på, när vi kommit mer i ordning.

Livet. Vi hämtade flyttkartonger hos J's kompis häromdagen och jag grät för att det kändes som att J blev sur för att jag missade en avfart. Det blev han inte och han tar mina inbillningar och tårar med ro. Pussar på mig och säger att han älskar mig. Det är fint.

Nu är det jag och katterna i soffan. J är inne i verkstan och sprayar, regnet slår mot rutan utanför. Det är kallt ute, men härinne sitter jag i mysbyxor och kortärmat utan problem. Vi har ätit tacos, jag var utsvulten efter min kvartettinspelning. Jag har dövat en irrationell liten oro från inspelningen med hångel och choklad och snart är det ny vecka.

onsdag 4 maj 2016

The things you do

Sitter på armstödet till J's soffa med tidning i håret och väntar på att få skölja ur den. Inomhus är det dammigt, lite kvavt. Ute är det soligt och förmodligen ton av pollen som flyger omkring i luften. Lika bra att stanna inne, med andra ord.
Mitt hår har blivit galet långt. Nästan ända ner till midjan når det nu. Tur jag har J som frivilligt hjälper mig med färgandet. Nu städar han undan på sitt sybord för att laga min röda sko, som gick sönder på genrepet.
Min förkylning känns bättre idag, peppar peppar. Det var helt klart rätt beslut att stanna hemma. Alla sprayer, piller, dekokter och sorbeter jag petar i mig gör väl sitt till också. Ska bara sjunga lite lätt på kören ikväll, bara mjuka upp stämbanden, så ska det nog funka bra på fredag.
Elva minuter kvar. Sen ska håret vara kopparrött.

tisdag 3 maj 2016

Det är ju här jag känner mig hemma

Här på blogger. Det klickar inte riktigt med andra bloggverktyg.
Så nu är jag tillbaka här.
Sjuk, just nu. Blir mer än lovligt omhändertagen hemma hos J, som köper Coldzyme och sorbet för fulla muggar. Jag njuter.
Imorgon måste jag hem, tror jag, innan kören. Efter iaf, måste ju packa till Karlstad.
Hur typiskt är det inte att jag blir sjuk just denna vecka? Det är fan psykiskt ändå. Tyvärr sitter psyket just nu i halsen.
Men, jag passar på att ta det oförskämt lugnt, äta sorbet och dricka honungsvatten, så blir det nog bra till fredag. Det löser sig!