Det händer massor och samtidigt ingenting. Augusti går mot sitt slut och den jobbigaste dagen på året är förbi. Just den dagen passerade ganska lugnt, familjen sågs på stamhaket, några av hans vänner var där. Vi åt, skålade och ja, inte såmycket mer.
Dagen efter bröt jag ihop redan vid frukost och sedan var det bara en sån dag. Konstigt hur kroppen vet, fast hjärnan försöker glömma.
Idag är det en annan årsdag, en väldigt mycket mer positiv sådan. För ett år sedan, om några timmar, träffade jag J för första gången. Det är jag väldigt glad för. Vi ska inte fira så mycket idag, vi är så panka, men vi ska nog baka en blåbärspaj ikväll i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar