lördag 14 april 2018

livstecken

Det är sol ute! Sol och varmt och vart sitter jag? Inne i soffan, med begynnande förkylning. Grattis till mig! Nå, jag hoppas och tror att jag kan vila bort den.
Vår lägenhet är stökig. Den är det nästan jämt, i alla fall full med katthår. Jag bryr mig inte så väldigt, men egentligen skulle jag vilja ha det mer städat. Jag är inte beredd att ta mig tiden, dock, så då får jag väl gilla läget. J har högre tröskel än jag då det gäller stök och hår.
På jobbet går det bra. Eller okej, får man väl säga. Ena dagen upp, andra ner. Så många människor som har svårt att samarbeta, ibland känner jag mig som en förälder som ska medla mellan barn. "Hen menade nog inte så när hen sa det, hen menade kanske såhär." " Du kanske skulle försöka fråga genom varför hen sa så?" Osv. Vuxna människor.
Lyckas ändå hålla mig hyfsat över ytan med mående, trots att jag gör missar och fel lite nu som då.
Hemma är det bra. Känns lite rensat nu, sen senaste pratet. Vi försöker nog förstå varandra mer bägge två. Fast vardag, det är trist. Gå och lägga sig tidigt, vara trött, inte orka ha sex.. Tur att vi kramas och pussas mycket i alla fall.