Bröt ihop efter att ha betalt räkningarna, eftersom det knappt blev några pengar kvar den här gången heller och vi lovat gå på middag som kostar multum. Jag kommer inte kunna vare sig äta maten eller dricka vin. Hintade detta för kompisarna vi skulle gå med, anar att de inte blev så glada, för jag har inte hört nåt sen. Jag kände att jag fick ta allt ansvar i frågan och bröt ihop för att jag mådde dåligt över att göra andra besvikna och att jag kände mig ensam i det. Fick till slut lite stöd och det kändes bättre. En ångestdämpande gjorde sitt till också.
Jag känner mig skör just nu, lite hudlös. Stressad, fel.
Fast intervjun gick bra, tror jag. Hoppas jag. Jag vill det här, det verkar spännande och roligt! Och tungt och svårt och mycket också, men ändå! Jag vill vara med och göra bättre. Hoppas, håll alla tummar.
Samtidigt får jag ångest över att säga upp mig. Inte hann jag träna ikväll heller och bara gått knappt en timme.
Bäst att sova lite nu, tror jag.
Nya tag imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar