Det där med att gå upp tidigt och dra till gymmet gick det väl sådär med. Sällan har sängen varit så perfekt mjuk och fast samtidigt, temperaturen under täcket så perfekt och kuddarna så lagom fluffiga. När dessutom snön yrde som besatt utanför fönstret gjorde jag valet att ligga kvar. För att jag kunde.
Sedan gick jag faktiskt och tränade ändå, men då hade klockan hunnit bli ett. Vi är inga morgonmänniskor varken jag eller J. Dessutom tror jag att jag behövde sova. Lite knas, två dagar in på jobbet och jag är helt slut. Jag får ta den här terminen och sedan utvärdera, är det värt det? Frågan är ju bara vad jag skulle göra istället.
Lilla pappa har fått åka hem. Det ser bättre ut för tillfället och det verkar som att de kan vänta med operationen tills i februari. Det är en sådan oerhörd lättnad.
I övrigt har jag mest legat i soffan och tittat på Skam, som alla andra. Det är skönt, så underbart skönt, att inte ha några måsten. Att jag dessutom har fyra dagar kvar, ljuvligt!
Livet känns alltså lite lättare just idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar